Man brukar säga att retoriken grundades på antiken, och om man ska peka ut en enda person som lade grunden för den moderna retoriken så var det Aristoteles. Han anses än idag vara en av de viktigaste tänkarna inom retoriken, och hans klassificeringar och indelningar lärs fortfarande ut i kurser i att tala.
Tre av de mest kända begreppen från Aristoteles försök att systematisera retoriken är ethos, logos och pathos. Dessa kallas för de retoriska bevismedlen, och är enligt Aristoteles de tre huvudsakliga grunderna till att människor fattar beslut. Om man vill övertyga sin publik med sitt tal, måste man med andra ord se till att få med dessa tre delar. Ethos är talarens egen karaktär, vilken kan övertyga publiken genom att skapa förtroende. Pathos är talets förmåga att väcka känslor hos åhörarna. Logos är de faktiska orden, och de sakskäl som talaren framför. Dessa tre ”bevismedel” kan jämföras med Ciceros tre retoriska plikter: delectare, docere och movere.
Förutom dessa tre delar i ett tal, delade Aristoteles också in talen i tre olika genrer, nämligen genus judiciale, genus deliberativum och genus demonstrativum. Genus judiciale är rättsliga tal eller den juridiska genren. Här hittar man de tal som framförs i domstol, till exempel försvarstal. Dessa tal handlar om det förflutna, det som redan skett. Den andra genren, genus deliberativum, är politiska tal. I denna genre handlar talen istället om framtiden, om vilka lagar som ska stiftas och om vad man lovar att göra (eller lovar att inte göra). Slutligen talade Aristoteles om genus demonstrativum, ceremoniella tal eller hyllande och klandrande tal. Det kan till exempel handla om tal vid bröllop och begravningar, där man talar om makarna eller om den avlidne.
Aristoteles såg också att argumentationer i tal kan vara av två arter: entymemiska eller paradigmatiska. Entymemiska argumentationer utgår från generella påståenden, och kan vara svaga logiskt med starka känslomässigt. Paradigmatiska argumentationer utgår istället från enskilda exempel, och är mycket starka i sin logik men kan brista i den känslomässiga påverkan.
Om du själv skulle vilja lära dig mer om Aristoteles idéer och om retorik, men inte har råd att studera, kan du ansöka om att låna pengar på Advisa. Då kan du vara säker på att du får lånet till de bästa villkoren, eftersom du jämför de olika bankerna med varandra.